Sidor

fredag 5 februari 2010

.

Nu får ni inte ta det här fel eller bli sura eller så. Jag tycker det är kul att kunna hjälpa andra och lyssna på andra. Men just nu så orkar jag inte. Önskar att hela världen bara kunde se mig för ett ögonblick. Lyssna på vad jag vill och hur jag mår och hur jag känner. Bara strunta i sig själva som jag har gjort och bara se mig, se vad jag behöver. Men eftersom det inte finns någon chans att det kommer ske så får jag lära mig att kunna gå vidare. Men hur går man vidare från det här. Hur går man vidare när ingen kan förstå en. Ingen kan känna hur jag känner mig. Önskar bara att en sak går som jag vill nu. Tänker inte tappa hoppet på den enda saken. Det är det ända som kan vända allt det här.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar